Vad har tagit till de svenska politikerna? Desto djupare jag tränger in i den gren som styr eller vill styra Sverige, desto mer rädd blir jag. Till att börja med skrämmer bristen på verklighetsförankrade bilder mig. Jag börjar tro att många av våra politiker aldrig lagt sig ner på en soffa och tänkt över vissa grundläggande element för deras politiska engagemang. Och om de gjort det så tror jag att de valt att förkasta de sanningar de kommit fram till.
Är t.ex. svaret på frågan "Varför är jag politiskt engagerad?" att "Jag vill bli rik" så bör man genast sluta med sin politik. Är det i sin tur så att svaret på "Är jag beredd att offra demokrati för vår regeringsställning?" är "Ja, om så måste ske" bör man definitivt inte syssla med politik.
Den sista frågan, som jag tycker är oerhört viktig just nu, råder "Är jag beredd att samarbeta med mina meningsmotståndare för Sveriges bästa?". Om man inte svarat ja på den frågan tycker jag att det är skamligt att fortsätta med politik.
Medlet för att sopa dessa sanningar under mattan är retoriken. Man brukar säga att "ärlighet varar längst" men den skrämmande verkligheten är att politiken i många avseenden är oärlig. Här riktar jag inte bara kritik mot borgerliga tjuvknep utan även socialdemokratiska!
För trots att jag inte har någon statistik över politikernas sysslor, löften och spörsmål så kan jag inte förmå mig själv att vara så naiv att jag tror på påståendet att Sveriges största parti är fläckfritt och saknar svarta får. Kan du det så bör du kanske inte syssla med politik.
För i ett läge där utvecklingen i världen och i landet knappast går framåt på den politiska nivån måste man rannsaka sig själv. Jag tror att det ser likadant ut i hela den "demokratiska" världen och slår vakt om samarbete. Vi kan inte göra avvägningar där demokrati offras för något annat. Då vill jag dra fram ett citat som påstås ha myntats av Benjamin Franklin: "Those who would give up essential liberty to purchase a little temporary safety, deserve neither liberty nor safety."
Oavsett om det nu var Benjamin Franklin eller någon annan klok person som sa det så kan vi applicera det i nutida situationer. Allt detta bidrar till föraktet mot politiker och vår verksamhet.
Vilket i sin tur leder till att missnöjespartier får röster och att både intresset för politik och medlemssiffrorna rasar för oss demokratiska partier.
Ta skolpolitiken som ett lysande exempel där Riksdagen bör ha kommit till ett gemensamt beslut om hur den svenska skolan ska se ut. Men istället för att kompromissa valde Alliansen att gå sin egen väg. Därmed reformeras skolan nu och sen reformeras den om igen när nästa vänsterregering tar plats. Som att inte skolan har nog många problem som det är utan att den ska behövas göras om i grunden varje gång vi byter regering!
Och det värsta är att jag gissar att sossarna hade gjort likadant. Tänk på det. Splittringen inom demokratin och den allt för fasta ideologiska konflikten kan i slutändan göra så att vi förlorar demokratin. Jag kan inte acceptera något sådant.
Ta tag i problemet innan det förgiftat oss alla och vi sitter med en Sverigedemokratisk regering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar