Blåögda dårar

Det slog mig här om dagen i ett samtal med min partikamrat Frida Heikki (www.heikkibloggar.blogspot.com) hur otroligt dåraktiga vi alla är. Sedan urminnes tider har västvärlden varit ett utvecklat metropol där välstånd rått medans resten av världen åkit upp och ner på berg-och-dalbanan. Först nu när det börjar påverka vår vansinniga verklighetsbubbla ordentligt inser jag det på riktigt.
Det är lätt att säga "Folk svälter i Afrika. Man saknar fackliga rättigheter i gigantiska delar av världen. Demokratin stapplar även på flera platser i Europa", men att faktiskt förstå det är en annan sak. Vem har inte sett bilder på barn med uppsvällda magar och tomma matskålar tagna i Afrika?
Någonstans i det mänskliga sinnet finns en censurapparat mer effektiv än något som Kina, Burma och Nord-Korea tillsammans skulle kunna koka ihop. Och den stoppar inte bara informationen före den kommit fram utan tar bort den när den väl kommit fram.
Howard Philip Lovecraft, en av mina favoriter i skräckgenren, skrev en gång "The most merciful thing in the world, I think, is the inability of the human mind to correlate all its contents."
Jag har ofta tänkt över det i olika sammanhang men först igår förstod jag verkligen innebördens omfattning. Det är bara i Sverige som vi har ett otroligt tryggt samhälle.
Vårat medbestämmande, våra rättigheter, våran sjukvård, våran levnadsstandard är en totalt felaktig bild av hur världen ser ut. Därmed vaggas dagens ungdom in i en position där de inte bryr sig alls om hur världen verkligen är, trots det omfattande informationsflödet som IT givit oss. Man sätter helt enkelt en gräns för hur mycket elände man kan ta in i skallen, precis som mentalt sjuka människor gör.
Den socialdemokratiska tanken finns i princip inte i samma form utanför Norden. Ny-liberalismen och konservatismen regerar EU. På andra platser i världen är kommunism i princip det närmsta man kommer "solidaritet och jämlikhet". Kanske inser man då att man nedvärderar den svenska modellen vansinnigt mycket.
Tänk på det nästa gång du tar bussen. Eller varför inte bilen eller tunnelbanan? Tänk på att alla här i Sverige vanligtvis har råd med det. Tänk på det när du går till våra allmäna bibliotek och våra sjukhus. Tänk på det som ungdom när du nyss fått en tand lagad gratis.

Det finns ingen motsvarighet till Sverige i världen. Så istället för att vara en blåögd dåre kanske ni skulle vara intresserade av att faktiskt ta in den information ni får?