Avförtrollningen av verkligheten

Det finns en fråga som jag har gått och grunnat på ett ganska bra tag nu. Varför känner så många av oss att det nog var bättre förr? Visst är människan en konservativ varelse i grund och botten, men det förklarar ändå inte romantiseringen av det förgångna. Och nu pratar jag inte bara om det förgångna som tidigare under vår egen livstid utan årtionden och århundraden före vår personliga födelse. Vi drömmer om antiken, medeltiden, renässansen, upplysningen, romantiken, revolution och industrialisering. Personligen drömmer jag om 60-70-80-talet som många andra fast med en visst lutning mot 1700-1800-talet också. Allt detta kan väl inte härledas till en konservativ syn?
Men ett svar har bubblat upp till ytan nu under mina studier av sociologi. I min kurslitteratur finner vi en bok av Per Månson med namnet Båten i parken, som visserligen är en hemsk bok att läsa för rent underhållningsvärde men innehåller en hel del spännande tankar. Han skriver följande om det rationella tänkandets utbredning i samhället:

"Alltfler delar av verkligheten görs förklarbara, kalkylerbara och förutsägbara. Hela denna utveckling leder till en "avförtrollning" av vår mänskliga tillvaro, och det ökande intresset för icke-rationella tankesätt (religion, astrologi, österländsk filosofi, kosmologi etc, som bygger på en annan rationalitet än den moderna västerländska "tekniska" rationaliteten) kan mycket väl uppfattas som en reaktion på denna "avförtrollning". Det grundläggande problemet är här att vetenskapen och det rationella tänkandet, hur mycket de än kan förklara verkligheten för oss, har svårt att närma sig de yttersta existentiella frågorna om livets och dödens mening, tidens obönhörliga gång, kärlek och hat och andra "utomvetenskapliga" frågor."

Detta tänkande i kombination med min uppfattning om att vi vill identifiera oss med olika saker för att finna tillhörighet och trygghet ger mig en större förståelse för det konservativa fenomenet. Jag känner absolut att jag inte passar in i denna rationella värld av oändliga kugghjul som spinner på, producerar och effektiviserar utan hjärta och själ. Det har skett en brutal kommercialisering av våra känslor och känslouttryck med strömlinjeformad design och samma dunka-dunka-musik för att passa så många människor som möjligt på samma gång. Det är falska leenden i falska reklambilder för falska produkter. Allt har blivit till en plastversion av sig själv för den billiga produktionens skull med en hygglig vinstutdelning. Men det saknar originalitet och är lika unikt som en kortklippt frisyr på killar.

Upplösandet av nationalstaterna och sammanblandningen av kulturer ska inte innebära att allt vad kultur och identitet heter ska styras av det internationella kapitalets krafter. Inte heller ska ett mångkulturellt samhälle betyda karaktärslöst och kulturfattigt samhälle! Tvärt om så måste vi ta dessa saker i åtanke när vi bygger framtiden för att ge människor förutsättningar att värna och utveckla sina olika kulturer parallellt med varandra.

Jag kommer inte gå med på integrationssamhället om det i sig innebär att det blir en världslig grå massa av kommercialiserad kultur där ingen känner sig hemma. Då växer extremismen och konflikterna likt högerextrema krafter växer i Europa just nu. Vi måste förstå varför detta sker och sätta ner foten.
Det är inte så enkelt som att det bara är små nazistceller och missnöjesväljare. Istället handlar det här om människors känsla av tillhörighet som är hotad av den snabba teknologiska utvecklingen och rationalismens strupgrepp på själen. Kanske kan vi formulera en politik som ger dem trygghet utan att vi måste börja kasta ut invandrare från Sverige inom en snar framtid?

"Vill du förändra EU, rösta Moderat!"

Man måste beundra MUF för deras klockrena valaffischer med texter som "Vill du förändra EU, rösta Moderat" där de ytterligare en gång späder på illusionen om att högern skulle vara i opposition. Rätta mig om jag har fel, men högern har väl styrt EU-parlamentet sedan 90-talet någon gång?
Sedan stod det något om internationell solidaritet, ett uttryck som fram till dagens dato ingett spykänslor inom Moderaterna. Spännande att se ett i grund och botten konservativt parti drivas fram av sådana progressiva krafter! Det är nästan så att man glömmer hur de röstat emot fri abort, åtta timmars arbetsdag samt homosexuellas rättigheter när man hör sådana fina ord. Eller?

Nej, helt ärligt så understryker det bara MUF som det minst seriösa politiska ungdomsförbundet som är aktivt idag.

Vad är sanningen? (Sanningen är att jag blir galen)

Jag hade egentligen tänkt skriva om vårat fantastiska första maj, men det får väl vänta. För nu blir jag arg igen.
Vad är det egentligen som samhället sysslar med? Debatten blir bara på lägre och lägre nivå, likt svenska Robinson som gått från ett tävlingsprogram med överlevnadstema till en dokusåpa av det värre slaget där det handlar mer om interna intriger än hur de faktiskt får tag i mat och bygger sina läger. Men det är vad människor vill ha.
Vad är det här egentligen för något sjukt löpsedelssamhälle där till och med politiken numera handlar mer om partiledarna än politiken som presenteras av alla de (i socialdemokraternas fall) tusentals medlemmarna?
Vet människor över huvudtaget vad partierna faktiskt står för och vad de gör och har gjort? Jag börjar betvivla det! Och inte heller verkar en stor del bry sig. De är för inbegripna i skandaler och konflikter till höger och vänster för att bry sig om politik. Sen glider de ut på nätet för att leta upp bloggar där de kan uttrycka sin avsky för just DEN eller DEN frågan, där de minsann vet mycket bättre. Vad hände med sanningen, objektiviteten och källkritiken? Varför är det bara samhällslinjen på gymnasiet som har dessa saker förankrade i utbildningen när det är så viktiga saker för hela samhället?

Det är dags att börja prata om varför vi vill göra olika saker. Jag vill se en ideologisk renässans med ärlighet och sanningsenlighet, inga rävspel och halvsanningar. Moderaterna vann valet 2006 genom att inte vara tydliga om sin ideologi, som de senaste 80 åren inte varit särskilt populär i Sverige och därmed inte vunnit val. Sedan har de följt den linjen på bekostnad av demokratin och ärligheten, med näringslivet och media tätt i ryggen.
Genom de etablerade partiernas fulare spel har människor börjat förakta politik i sig, vilket syns tydligt i sjunkande medlemssiffror och stort ointresse från massorna i övrigt. För mig är det klart som korvspad.
Och socialdemokraterna har inte bemött detta spelsätt med tydlighet. Istället har man svävat lite i kanten och sonderat läget ett bra tag nu. Som tur är verkar partiledningen med alla deras taktiska rådgivare äntligen fått tummen ur och börjat tala klarspråk. Men är det kanske för sent redan? Har kampens glöd fallnat i spåren av vår egen passivitet på central nivå? Har konservatismen och egoismens krafter greppat taget om människorna för lång tid framöver?
För det jag ser är att alla i sin frustration tagit patent på sanningen. Helt förståligt med den vidriga vinkling media ägnar sig åt och partiernas otydlighet. Varenda individ ser sin egen sanning och drar åsiktsmässigt åt alla möjliga håll. Man tvivlar på sanningen i sig, på grundbultarna i verkligheten. Med hjälp av detta kan verklighetsfrånvända ideologier få mer sympatier än de skulle kunna få annars, så som nazismen, konservatismen och nyliberalismen.
Det grundar jag på att nazismen är människovidrig, konservatismen förnekar de globala problemen och lever i sin egen lilla bubbla istället för att bemöta allas våra gemensamma kriser och nyliberalismen är i grund och botten en odemokratisk lära.

Visste du att man inte applåderar beslut i Riksdagen, enligt tradition? Men ändå har det applåderats två gånger under historiens gång. Den första gången var när man krossade A-kassan och den andra var när man klubbade igenom kraftigt försämrade sjukförsäkringar. Det var de stolta över. Låt mig visa en lista över andra saker som de i (M) kanske är lika stolta över:


1904-1918: Nej till allmän rösträtt

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag

1919: Nej till kvinnlig rösträtt

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag

1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige

1927: Nej till folkskolereform

1931: Nej till sjukkassan

1933: Nej till beredskapsarbete

1934: Nej till a-kassa

1935: Nej till höjda folkpensioner

1938: Nej till två veckors semester

1941: Nej till sänkt rösträttsålder

1946: Nej till fria skolmåltider

1947: Nej till allmänna barnbidrag

1951: Nej till tre veckors semester

1953: Nej till fri sjukvård

1959: Nej till ATP

1960-talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC

1963: Nej till fyra veckors semester

1970: Nej till 40-timmars arbetsvecka

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63

1974: Nej till fri abort. Den 29:e maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till 18:e graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej

1976: Nej till femte semesterveckan

1983: Nej till löntagarfonderna

1994: Nej till partnerskap för homosexuella

1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU-parlamentet röstade för ett erkännande men dom moderata ledarmöterna röstade nej.

2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade kriget utom moderaterna

2004: Ja till sänkt a-kassa och sjukpenning

2006: Nej till sex timmars arbetsdag

2006: Nej till gröna jobb

2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn

2006: Nej till höjd a-kassa

2006: Ja till sänkt a-kassa

2006: Nej till höjd sjukersättning

2007: Ja till sänkt sjukersättning


Det är svart på vitt. Bara det är nog för att ni ska rösta något annat. För guds skull... Hur kan man stå för detta och fortfarande är det socialdemokraterna som anses vara onda? Det måste vara ett skämt man inte vet om man ska skratta eller gråta åt, eller möjligtvis en dröm som jag snart vaknar upp ur.

P.S. Jag vet att det här inlägget blev kaotiskt, men det får det bli ibland.

Inga nyheter här inte

Sahlin får mer negativ press än Reinfeldt. Inte så konstigt alls. Vi är störst parti med absolut störst ansvar för Sverige under historiens gång. Det är klart att vi ska granskas hårdare. Om då vårat ledarskap över åren inte lyckas hålla måttet så får vi här på gräsrotsnivå se till att tillsätta några bättre ledare nästa gång.
Att sedan majoriteten av media i stort är borgerlig hjälper ju inte. Starta upp Arbetaret igen, men denna gång i digitalt format, LO!

Hur man förgör en arbetarrörelse

Jag ser framför mig en kutryggad gestalt med trasor på kroppen, en brun keps, smutsiga händer och en stapplande gång. Det är arbetarrörelsen. Tungan är utskuren och blåmärkena i ansiktet förklarar det tandlösa leendet. En boja har knytits runt det vänstra benet och på marken bredvid ligger en ros som förlorat sin färg. Är det så vi vill ha det?

Ta en minut för att fundera över vad som hänt sedan 1986. Medlemmarna har vikt hädan och möteslokaler har sålts bort eller lagts ner. Om de varit kvar hade de gapat tomma. De få medlemmarna som faktiskt dyker upp på aktiviteter är allt för ofta 65+ och varit medlemmar sedan barnsben. Förnyelsen har stannat upp. SSU som tillväxtfaktor för arbetarrörelsen har nedgjorts med en rad skandaler och förtroendet för ungdomsförbundet är lågt år efter år.

Med det minskade medlemsantalet har styrelser runt om i landet tagit på sig själva att driva all verksamhet, vilket slutligen blivit vår standard. Istället för att medlemmarna driver frågor mot styrelser av olika slag så får ledningar stå på sina bara knän och be medlemmarna att genomföra ledningens idéer. Progressivitet har bytts till Passivitet. Vi har förslappats och sitter hellre hemma och myser framför dator eller TV istället för att samla in pengar till fattiga länder.

I tidningarna kan man läsa om hur elaka vi alla är och hur mycket ont vi gjort mot Sverige de senaste åren, trots att vi inte ens sitter vid makten. Inga av våra undersökningar anses korrekta och opinionsmätningarna talar emot oss även under en stormande kris som inte kommer att dala under lång tid framöver. I varenda omröstning kring vilka som vinner partidebatter får borgarna över 70% på deras sida. På nätet ser vi samma sak med tusentals kommentarer av negativ art mot våra bloggare och youtubefilmer. Vi anses föråldrade och omoderna. Solidaritet, frihet och rättvisa är föråldrat och omodernt i dagens Sverige. Skatter som betungar enskilda för allas gemensamma väl och ve är inte frihet. Kan vi acceptera det?

Vår partiledare, hon som ska representera våra värderingar och vår vision, får dagligen veta hur lite folk litar på henne. Hon sägs vara ryggradslös, förvirrad och svag. Dessutom är hon kvinna och ses på som "ett experiment som antagligen inte lyckas". För kvinnor ska inte ha makt i dagens Sverige. Jämställdhet räknas inte in i borgerlig rättvisa.

Fackrörelsen står skingrad och har som starkaste länk i arbetarrörelsen fått vänta till sist i ledet för att mottaga en dolkstöt. Nu ifrågasätts inte bara LOs ordförande utan hela den svenska modellen. Välfärdsbygget har avstannat. Folkhemmet kanske inte var en så bra idé ändå?


Eller var det?

För mig är det glasklart. Jag hade inte varit vid livet utan välfärdssamhället och socialdemokratin. Hade du?
Och om du nu varit det, hur hade ditt liv varit?

Jag kallar på alla socialdemokrater som likt mig är det i själ och hjärta. Vi måste ta och sträcka på oss, damma av vår slitna kappa och marschera framåt med förnyade krafter. Vi måste sträcka oss ut till människorna i vår närhet och berätta för dem hur viktigt det är att engagera sig. Efter det ska vi berätta för dem hur vi ser på verkligheten och hur vi vill att den ska förändras. Endast då kan vi stärka oss nog mycket för att kunna motverka de marknadskrafter som helst vill se oss stanna i den här skamfilade positionen. Det är folket som skall ge oss rättvisa i slutändan, inte borgarna, inte medierna och inte marknaden.

Jag fick lära mig lösningen på våra problem för några veckor sedan. Det är en enkel mening som lyder som följer: "Vill du bli medlem i socialdemokraterna?"

Valrörelsen har börjat!

Hej kamrater!

Årskonferenser är avklarade, motioner genomröstade och en riktning uttagen. Nu har vi mål att nå och planer att följa för det kommande året. Idag tog vi i Piteå de första trevande stegen mot ett högre valdeltagande i EU-parlamentsvalet. Från dörr till dörr gick vi och uppmuntrade folk att rösta och svarade på deras frågor om både stora och små saker. Riktigt kul att få sparka igång valrörelsen!
Nu ska vi bara se till att träna alla ordentligt inför första maj, så ska regeringen få se på ett sjuhelvetes demonstrationståg.

Dags att jobba hårt, kamrater. Vi har mycket att göra.

Åt helvete med S skolpolitik

Nej, nu blev jag förbannad över er igen, kamrater. Vad är det här egentligen? Kom inte och säg att SVT blivit korrumperat av regeringen, ty så är icke fallet. Men vi kanske har blivit det?

Jag trodde in i mitt hjärta att vi skulle ta vår ideologi på allvar efter 2006. Att då se hur vi fint böjer våra nackar för borgerlighetens vederstyggliga förslag för vår skola gör ont. Vi ska inte ha en 50-talsskola där lärarna springer som befäl och drämmer folk på fingrarna när de inte lyckats memorisera meningslös fakta. Vi ska inte ha en skola som likt samhället är inriktat på den eviga prestationen och konsumptionen som hela tiden skall drivas framåt snabbare och snabbare. Inte heller ska vi ha en skola som lägger grunden för diskriminering och klasskillnader. Det är vad borgarnas politik innebär.

Jag ser en mörk framtid för oss ungdomar och de som kommer efter oss som inte bara ska tacklas med en skola som gör allt för forma om dem till arbetsnarkomaniserade konsumenter. De ska dessutom tacklas med den enorma ungdomsarbetslösheten som borgarna står handfallna inför!

Hur går det egentligen med det här om att sätta de svaga och utslagna människorna i fokus? Tro mig när jag säger att de gråter blod över vårat förslag till "ny" skolpolitik. Det enda som är nytt med den är att vi uppenbarligen tappade vår ryggrad under rådslagsarbetet. Och om det här är nåt försök till att locka tillbaka väljare vi förlorade till borgerligheten 2006 så beklagar jag redan nu vårat misslyckande.

Jag vill inte se en föråldrad koncentration på kunskapsresultaten. Det är ingen omprövning så som Marie Granlund säger. Det är endast ett steg tillbaka och en uppbackning för den selektiva perception som borgarna pumpar ut till vanligt folk. Vår skola, med koncentrationen på människornas personliga utveckling och ansvarstagande, är och kommer alltid att vara bättre än dyngan som nu presenteras.

Nej, usch. Jag återkommer när jag lugnat ner mig.

Segertåg för SSU Piteå (Rapport från SSU Norrbottens DÅK)

Hej kamrater! Detta blogginlägg bör läsas med denna musik i bakgrunden.

Ännu en fantatiskt DÅK (distriktsårskonferens) är avklarad i SSU Norrbotten. Några av er kanske sett den föga smickrande artikeln i NSD. Så går det när journalistgubbarna lyckas dyka upp precis när den enda komiska motionen under hela konferensen tas upp. Nåväl, ja ä int bitter.

Allt som allt behandlades 27 motioner från länets alla hörn. SSU Norrbotten har i helgen beslutat att:

• Kämpa för att återfå de naturliga fettprodukterna till skolorna.
• Aktivt arbeta för att ge mer utrymme åt politik i den vardagliga utbildningen.
• Statliga museum, stadsmuseum och länsmuseum som är offentligt finansierade ska ha fria inträden.
• Verka för att avveckla EU:s nuvarande jordbruksstöd.
• Jobba för en omfattande satsning på järnvägskommunikationer samt en begränsnings av inrikesflyget söder om dalaälven förutsatt att järnväg kan täcka upp behoven som uppstår.
• Studiebidraget bör höjas efter inflationen.
• Verka för att cigaretter som importeras till Sverige ska vara tillverkade enligt rättvisemärkning.
• Avveckla svensk pälsindustri. För att förtydliga lite så innefattar det bara delen som föder upp djur enbart för pälsens skull.
• Värnplikten ska bli könsneutral.
• IPRED ska rivas upp.

Det var ett axplock av vårat arbete i helgen. Mycket bra jobbat av alla debattörer och delegater som ännu en gång lyckats driva fram vettiga åsikter som kommer forma vårat arbete det kommande åren.



Nu för lite skryt och lokalpatriotism, så som sig bör. SSU Piteå hade i år en mycket väl sammansvetsad delegation, som vi traditionellt brukar ha, med en klar delegationslinje och väl förberedda delegater. Som näst största delegation är det riktigt kul att se att alla var uppe i talarstolen minst en gång och gjorde en sak klar: SSU Piteå är att lita på!
I alla omröstningar runt motionerna så fick vår delegation inte igenom sin vilja på endast en motion gällande lagligförklaring av upphovsrättsskyddat material. Det kan vi jämföra med våra konkreta överköranden av distriktsstyrelsen på sex (!) motioner som de yrkat helt eller delvis avslag på. Utöver det så lyckades vi få vår vilja igenom vid ett flertal tillfällen när den största delegationen från SSU Luleå ställde sig kritiska till våra förslag. Det tyder på en styrka i både talarstolen och vår egen organisation som vi alla borde vara stolta över!

Med detta resultat för i år har SSU Piteås delegation utnämnt "Maskinen - Segertåget" till vår temalåt för den här gången. Hoppas alla hade lika roligt som jag. Vi ses nästa år, men då är jag ju en smått gammelmodig DS-ledamot som ni ska ifrågasätta in i det sista. Lycka till.

P.S. Till alla som inte fick sina förslag igenom i år, lycka till nästa år med nya skarpslipade argument. Och glöm inte att i helgen har vi tränat våra vapen mot varandra med kamratskap och debattvilja som grund. Nu är vi redo att rikta dem mot borgarna som arbetar lika hårt varje dag för att vrida om vårat samhälle till konservatismen och rovkapitalismens fäste. Ge aldrig upp.

Jag behöver en liberal kompis

Varför i hela friden skulle jag vilja ha en sådan kan man då fråga sig? Ja, det är för att kunna få en klarare bild av hur man rättfärdigar sin människosyn och hur man kan lita på marknadens "goda krafter" att sköta ett helt samhälle.
Jag vill veta hur liberalerna kan se sig själv som "de som ser verkligheten" och hur de ensamma kan förstå vad som är rätt och fel. Hur menar de att man kan uppnå en balans människor emellan och lyckas dela på jordens resurser för en hållbar utveckling genom kapitalismen?

Och då är jag ändå en person som ser fascismen och konservatismen som mina närmaste fiender i politiken, inte liberaler. Trots detta vill jag kunna förstå tankesätten jag möter för att kunna reflektera över olika filosofiska perspektiv. För liberalismen är den enda ideologi jag inte kan sätta in i det mänskliga tänkandet på ett politiskt korrekt sätt. Ingen kan väl seriöst gå omkring och tänka "Jag är en stolt egoist som värnar om mina egna resurser och anser att alla ska sköta sig själv"?

Veckans citat

Igår lyckades jag kränga ur mig följande på bion:

"Aj, så här kan jag inte sitta. Min börs är för tjock."

I-landsproblem, någon?