2010-04-03

Stoppa högerns angrepp på estetiken!

Finns det något mer sporrande än ett tomt papper? Man sitter där med penna i hand, redo att börja skapa. Ett tomt papper är som våra drömmars gryning där vi har full möjlighet att projicera våra tankar och känslor. Det är en ikon för de mänskliga möjligheterna att kommunicera, från den första papyrusrullen till det digitala brevet. Från den första känslan, till tanken, överföringen och spridningen.

Men har vi börjat tappa förmågan att fylla alla dessa tomma papper? Jag ser allt fler som, istället för att känna skapandets lycka, känner en krypande ångest inombords då pappret ligger framför dem. Tankar om plikter, stress och krav slår emot deras sinnen och fullständigt lamslår deras skaparglädje. Det som skapas mäts emot hela världens kulturella resurser och man infinner en känsla av betydelselöshet och värdelöshet. Man konkurrerar och funderar över värdet på det man skapar. I det stora hela är man misslyckad och då känns det lika bra att låta pappret ligga orört.

Men då infinner sig en annan form av olycka som skapats av den egna oförmågan att skapa. Man förlorar möjligheten att uttrycka sina innersta känslor så att andra kan förstå sig på dem. Man reduceras således sakta till en kugge i samhällets evigt rullande system som specifierar vem man är och vilka möjligheter man har. Och när då pappret läggs framför en så fyller man det med vad samhället vill att man ska fylla det med.
Vad har då hänt med glädjen?

Fast glädje går inte att mäta i pengar så det kanske inte hör hemma i dagens samhälle. Eller dagens höger-politik.

Inga kommentarer: