Hej då, trevligt att träffas!

Ensam är stark, den starke är fri.
Framtiden skapas av en fri individ.
Högeralliansen har en klar strategi:
Sverige ska delas i fattig och rik.
Borg och Reinfeldt har bildat ett jobbarparti.
Det är enkelt, säger dom, dom som jobbar är vi,
fast gamla och sjuka kan gott hugga i.
Vi hjälper dom gärna med en glad melodi:

Hej då, trevligt att träffas!
Hej då, trevligt att träffas!
Hej då, trevligt att ses.
Men nu måste vi dra,
det är så mycket man ska,
så vi träffas nog inte igen.

Oljan har sinat, bara rester finns kvar.
Det gäller att sno åt sig ifall man vill ha.
Missa' man chansen när den fanns i Irak
får man hålla sig framme i Afghanistan.
Sten Tolgfors har skapat en yrkesarmé,
där folk utan jobb kan få döda för fred.
Skulle någon bli skadad eller nån stryka med
kan familjen förvänta sig raka besked:

Hej då, trevligt att träffas...
Men nu måste jag dra...

Spaniens solkust är inte sig lik:
stränderna flyter av uppsvällda lik.
Det är fattiga svarta som har försökt ta sig hit
till nåt omänskligt jobb i en skitig fabrik.
Men för Nyamko Sabuni är det inget problem
att blattarna håller till i sina egna system.
På Ibiza är det inget man hör eller ser.
Där kan man partaja och skråla i fred:

Hej då, trevligt att träffas...
Men nu jag dra..

Att riva ett folkhem är inte så lätt -
då krävs det mer än hacka och spett.
Man får slita och gno i sitt anletes svett
tills vänstern är krossad och facket är knäckt.
Maud Olofsson är ju så rasande käck,
en svensk Margaret Thatcher med kul dialekt.
Och kärnkraft är numer ett klämmigt projekt,
och ropar någon "Svikare" flinar hon fräckt:

Hej då, trevligt att träffas...
Men nu måste jag dra...

Man ska älska sin nästa som man älskar sig,
bög eller flata eller transsexuell.
Till och med mot konstnärer ska man va snäll,
men det där verkar inte vara Göran Hägglunds modell,
och det tror jag kanske kan bli till besvär
den dan Göran Hägglund står inför Sankte Per
och ser att Alf Svensson inte är där
och hör Pelle och änglarna sjunga så här:

Hej då, trevligt att träffas...
Men nu måste vi dra...

Carl Bildt är ju så rasande intelligent,
åtminstone om han får säga det själv.
Och tänk, slaktare Kissinger vill vara hans vän.
Ja, de kanske kan starta ett Vietnamkrig igen.
Men så är det det här med Lundin i Sudan
och aktier i vapen som går till Irak.
Man måste nog vara en sann diplomat
om det enda man har att säga i sak är:

Hej då, trevligt att träffas...
Men nu måste jag dra...

Mats Odell har det enkelt, relativt sett,
att det är till salu om priset är rätt:
skolor, brännvin, tåg, lasarett,
heder och samvete, moral och respekt.
Och Jan Björklund predikar att kunskap är makt,
kunskap om hur man marscherar i takt.
Och om nån står i vägen så får dom spark,
och när han möter Lars Leijonborg hojtar han glatt:

Hej då, trevligt att träffas...
Men nu måste jag dra...

Och så plötsligt en dag träder människor fram,
de utan titlar, de utan namn,
de utan bonus, de utan bank,
de utan konton i nåt skattefritt land,
De som har betalat sin TV-licens,
de som kan städa sitt alldeles själv.
Nu sjunger dom alla på samma refräng
för Fredrik och alla dom som är med i hans gäng:

Hej då, trevligt att träffas...
Men nu måste vi dra...

Borgerligheten missgynnar demokratin

De senaste dagarna har jag haft ganska gott om tid att tänka igenom olika politiska perspektiv. Och det jag kommit fram till är att borgerligheten missgynnar demokratin. För att förklara vad jag menar måste ni sätta er in i mitt perspektiv.
Jag stämplar mig själv som tre olika saker när jag talar om politik. Till att börja är jag människa och medborgare i vårat globala samhälle. Detta innebär att jag har exakt samma skyldigheter, problem och tankegångar som vilken annan människa som helst. Att sätta sig in i människan syn på verkligheten är det enda sättet att ta reda på och sedan diktera hur världen ska se ut.
I andra hand är jag demokrat. Jag ser demokratin och folkrätten som det absolut enda möjliga medlet att nå en bättre värld. Alla andra system färgas obönhörligt av konflikter och missförstånd som ger upphov till krig och global destruktivitet. I demokratin kan man uppnå den balans som måste finnas människor imellan och ett samförstånd vars like inget annat politisk system kan uppbåda.
Sist men absolut inte minst är jag socialist. Detta är grundat i den förra punktens mening om att alla ska komma till tals och ha samma villkor och rättigheter. Min socialism är demokrati. På intet annat sätt än samarbete kan vi klara de moderna problemen som tornar upp sig och gör sig redo att sluka den orättvisa värld vi lever i. Finns det fortfarande människor som tror att individen är starkare än gruppen?
Hur mäktig en individ än må vara så klarar den sig aldrig utan stöd från yttre krafter. Det är så diktaturer fortfarande håller i världen. Aldrig någonsin har det funnits en människa vars makt endast grundats på dennes egen styrka. Vi är förankrade i varandra. Därmed är socialismen det enda sättet att omdana samhället som tar hänsyn till alla människor och demokratin.
Socialdemokratin och fackrörelsen har alltid dragit sin kraft ur folket. En massiv folkrörelse har genom imponerande organisationsgrader lyckats driva igenom reformer så som allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Genom att begränsa enskilda individers makt har man gynnat hela folket. Således genom att stärka demokratin har man gjort världen till en bättre plats.
Men de borgerliga ideologierna tar inte hänsyn till demokratin, jämställdhet och rättvisa. I grunden går nyliberalismen ut på att individen ska ges så stor möjlighet som möjligt att sko sig själv utan inblandning från andra. Så långt låter det bra, men då utelämnar man att detta leder till att individer våldför, utnyttjar och suger ut fattiga och svaga individer som inte har samma möjligheter redan från början att klara sig i det borgerliga paradiset. Det är en demokratifråga.
Inte heller har borgerligheten något behov av hög organisationsgrad eller folklig uppslutning. Så länge det finns ett fåtal starka individer med tjocka börsar har dessa kunnat utnyttja demokratin för att själva roffa åt sig makten och härligheten. Speciellt den svenska borgerligheten gynnas när valdeltagandet blir lägre, när färre kommer till tals.
I dagens samhälle med ett allt mer sjunkande intresse för politik och den utbredda okunskapen som råder bland medborgarna är detta livsfarligt för arbetarrörelsen och inte minst för demokratin. Vi kan inte acceptera att ledande politiska partier inte fullt ut ställer sig bakom demokratin!
För låt oss se sanningen i vitögat: Om borgerligheten gynnas av lågt valdeltagande, varför ska de då uppmuntra hela folket att rösta? Varför ska de driva intresset för politik framåt, när de ändå kan få sin egen vilja igenom eftersom att de kontrollerar större delen av Sveriges media? Varför ska den moderatstyrda regeringen ta upp frågan i Riksdag och departement om det innebär att de skjuter sig själva i foten?

Som humanist, demokrat och socialist känner jag mig oerhört oroad över denna utveckling som leder till att demokratin haltar framåt istället för att gå rakryggad och stolt mot framtiden. Därför vill jag uppmuntra alla läsare, borgerliga och socialistiska, att driva demokratin framåt, oavsett vem det gynnar. Jag vill se alla partier gå ut och rekrytera människor så att vårat lands demokrati kan bestå.
Tyvärr glömmer ofta en del politiker bort att de faktiskt representerar folket och inte bara sig själv. Detta gör det allt så mycket viktigare att hela folket tar del i den demokratiska processen för att utan kompromiss rensa ut politiker av odemokratiska principer. Sådana människor bör inte få sitta på en tron av lögner och styra detta land. Sådan är inte demokratin.