Uppföljande på "Social felkalkyl"

Jag kanske skulle dra igång en artikelserie med sociala felkalkyler. Min vän (och skrattretande fiende) Erik Thor från Luleå ploppade upp på MSN här om dagen och gav mig följande foruminlägg han läst någonstans, som ganska bra gestaltar det jag nämnda i mitt förra inlägg om social felkalkyl:

"Jag loggade in på msn för en stund sedan så det lär han ha sett för jag ett sånt namn som gör att jag typ hamnar högst upp på msn listan... sen har jag sett att han är online nu för han är det på Facebook också och för ett par minuter sedan böt han MSN - visningsbild. Tycker det är tillräckliga bevis för att han sitter där... och ser mig men inte pallar skriva som han brukde förr när han såg mig logga in?"

Kanske dags att faktiskt skriva till honom istället för att sitta och ojja över att inte han skriver till dig? Fjortisfasoner som kryper uppåt i åldrarna är vad det är.
I detta sociala spel vi spelar måste vi vara ärliga med varandra. Annars får vi bara massor med tomma relationer där fördomar och normer bestämmer vad som sker.
Det förolämpar dessutom våra gemensamma intellektuella resurser till den grad att vi mer och mer liknar Darwins apor. Jag tycker att det är skrämmande och likställer inte människor och djur. Må så vara att människan är ett djur, men sanning att säga så står vi på toppen av näringskedjan som moder natur skapat. I och med det tycker jag att vissa ansvar följer med positionen.

Skärpning, damer och herrar!